Om objektpermanens

Bästa skitstövel,

Varför är du så arg på tiggare?

Är det för att de får pengar som du tycker att de inte förtjänar? Alla tiggare i världshistorien tillsammans har inte haft lika mycket pengar som Moderaterna fick för att sälja ut offentliga sektorn till sina kompisar i perioden 2008-2014, självklart handlar det inte om pengarna.

Men de finns där, framför näsan på dig. Om du har någon förmåga till empati gör det dig upprörd att se en människa som lider. Och om du inte kan föreställa dig att det finns någonting bortom det som syns rakt framför näsan på dig, eller att det finns någonting viktigare än vad du känner i detta ögonblick, då blir du förstås arg på henne för att hon gör dig upprörd.

Så enkelt är det om man inte försöker tänka eller bry sig eller respektera andra människor.

Idiotsäker

För 30 minuter sedan gav jag mitt namn och address till @Denfinarasismen utifall att han ville åtala mig för förtal eftersom jag påstår att han är rasist. Jag gissar på 20% chans att han vidarebefodrar informationen till några skinnskallar som kommer att misshandla och/eller råna mig för att övetyga mig om Islams ondska. Den här posten är alltså bara en liten försäkran om att det finns spår att följa om något händer mig.

Mitt namn är Emil Wikström och jag är paranoid. (Och min favoritläsare är nervöst lagd, så jag hoppas hon inte oroar sig i onödan.)

Mamma var mycket noga med att jag skulle lära mig skillnaden mellan saga och verklighet när vi läste Bröderna Lejonhjärta

Hmm.

De ensammaste människorna är de vänligaste; de mest skadade, de visaste; de mest maktlösa, de modigaste

Och här är ett par bilder på min nya hårfärg, som jag slog vad om tjugo kronor att prova.

Gissa vilka två bilder som vreds 90° när jag laddade upp dem. Helt omotiverat.
. 

Gissa vem som valde färgen.

Om världen

Uppdaterad mer läsbar karta. Klicka för att se ännu större.

En fråga som många ställer sig, särskilt i konungariket Sverige sedan ett par veckor: Vad är det för fel på människor?

Svar: I stora drag, en upplevd blandning av känslor av förminskad existentiell trygghet och personliga valmöjligheter som lägger grunden för värderingar baserade på överlevnad och traditioner i motsats till personlig utveckling och utforskande av nya idéer.

Det är den allmänna slutsatsen vi kan dra av World Values Surveys makalösa opinionsundersökning av omkring etthundra länders befolkning under tjugosex år.

Den lilla bilden ovan är en karta över mänsklig kultur. Jag tror att den lilla bilden i sig själv är det absolut viktigaste dokumentet vi har för att förstå hur världen fungerar och vad vi kan göra med den. Den lilla bilden ger mig hopp. Särskilt om vi tittar på den ovanstående sajten för att se vad bilden säger.

Det vi ser är en möjlig rörelse; en definitiv riktning. Människor som har modet att överge sina traditioner skapar framtiden. De ökar sin egen frihet, självsäkerhet, medvetenhet, öppenhet, samhörighet, glädje, förmåga till tillit och tillfresställelse med sina liv, och ökar desamma för alla andra. Människor som av den ena eller andra anledningen håller fast på traditioner gör det motsatta, och får oss alla att gå baklänges.

Vi vill komma så långt åt höger på kartan som möjligt. Det är ingen åsiktsfråga; det är helt enkelt ett mått på livskvalitet. Och vi tenderar att röra oss åt höger genom att ta oss uppåt. Vi kan ta oss nedåt, men då följer en rörelse bakåt, åt vänster. Det är inte heller en fråga om åsikt; det är ett enkelt konstaterande av globalt historiskt faktum. Det finns inga länder i det översta vänstra hörnet av kartan eller i ett stort område i det nedre högra hörnet; det finns ingen möjlig verklighet där en kultur kan utveckla de kombinationerna av värderingar.

Det är förstås inte en fråga om hur viktiga dessa saker är, bara en fråga om hur viktiga de känns för dig. En syrier, till exempel, som lever i skräck för att få en kula i huvudet vilket ögonblick som helst, känner kanske samma avsaknad av trygghet som en svensk som fruktar att hens trappuppgång ska lukta curry om det flyttar in för många invandrare.

Fast dessa problem har helt olika lösningar. En del fruktan kan man bara bemöta genom att ta sig någonstans med mindre kulor i luften medan man fortfarande lever, medan en del handlar mer om att växa upp.

Mitt namn är Emil Wikström, och jag överlåter klokheterna idag åt samhällsforskarna och författaren Arundhati Roy:

Sagan om mänskligheten

Först, såvitt vi vet, levde vi som nomader, och det funkade hyfsat. Sen hade vi fasta bosättningar, och det funkade bättre. Längre medellivslängd, färre mord per capita, såna grundläggande nyttigheter, bland annat. Sen hade vi stadsstater, och det funkade ännu bättre. Sen hade vi små, feudaliska kungadömen, och det funkade ännu bättre än så. Nu har vi länder, och det har aldrig funkat bättre.

Vad kommer härnäst? Ingenting, enligt rasisterna.

Mitt namn är Emil Wikström, och vissa mönster kan inte ens jag missa.

Om val

Sverigedemokraterna skulle skrämma mig om de hade kompetens och resurser nog att åstadkomma någonting mer än en aldrig sinande ström av sjävbelåtet hånflinande lögner. Men nu känner jag bara sorg för att de visar att det finns en stor del av landets befolkning som är så katastrofalt själviska och obildade och lata och fega att de kan luras att stå för Sverige mot mänskligheten; mot framtiden; mot friheten.

Men ni har nu fyra år till på er att bevisa att ni inte kan någonting, inte vet någonting, inte vill någonting men ta mig sjutton om inte den ras ni tillhör är bäst i världen; att bevisa att det är omöjligt att gå från ord till politisk handling i ett upplyst samhälle som förstår att det ni vill göra är ovärdigt människan.

Fyra år till att bevisa att det inte går att bara vara litet rasist; att när man öppnar dörrarna för Sverigedemokraterna så följer Svenskarnas Parti, konspirationsteoretiker, Anders Breivik, Osama Bin Laden, Boko Haram, IS, okunskap, fruktan, misstro, motsättningar, hat, Auschwitz. Att när demokratin försvagas blir demokratin svagare.

Mitt namn är Emil Wikström, och jag hoppas er läxa är värd priset som vi alla får betala.